Helgen den 11-13 maj kommer fyra gudstjänster att spelas in i Betlehemskyrkan, gudstjänster som skall sändas i Sveriges Television till hösten. Vi är glada över att ha fått frågan, och ser nu fram emot denna spännande och viktiga utmaning.

Av de fyra gudstjänsterna är det en som kommer att spelas in i sin helhet, söndagen den 13 maj kl 11. Material till de övriga gudstjänsterna kommer att spelas in under fredagen och lördagen, för att sedan klippas ihop.

Program i korthet för söndag 13 maj

10.00 Kyrkkaffe och uppladdning.
10.45 Kyrkportarna stängs. Info innan inspelning.
11.00 Vi firar Mässa för många och spelar in samtidigt.
12.30 Allsångseftermiddagen börjar. Kort paus i mitten, med rejält fika till självkostnadspris.
15.30 Färdiga!

Sjung med på lördagen 12 maj

Under lördagen spelas de gemensamma sångerna in för gudstjänsten ”Resa mellan tvivel och tro”. Då behövs också en sjungande församling, så välkommen även då. Tiden som gäller är 16.45-18.30

Att tänka på

* Eftersom gudstjänsterna ska sändas i höst är det viktigt att inte ha för ”vårliga” kläder på sig, även om det är varmt.

* Säg till fler att komma! Kan vi fylla kyrksalen?

* Att spela in under en hel dag är en utmaning. Ta därför med dig en stor portion tålamod och ladda med glädje.

* Be lite extra för att detta ska bli bra, både i arbetet innan och vid själva inspelningen, men inte minst för att människor som tittar ska bli berörda.

Läs mer

I KyrkTorget 2/2012 kan du läsa ännu mer om den kommande TV-inspelningen.

Läge för konfirmation?

Nu tar vi emot anmälningarna till nästa upplaga av vår populära pop-, soul- och gospelkonfa! Om du tycker om att sjunga, spela, dansa eller skriva låtar så är detta ett perfekt alternativ för dig. En konfirmation full av undervisning om kristen tro, upplevelser och massa musik!

Hur går läsningen till?

Vi träffas en kväll i veckan med start i september. I början av terminen välkomnar vi alla konfirmander och familjer i en gudstjänst med efterföljande föräldramöte. Med jämna mellanrum har vi en så kallad ”intensiv-workshop” där vi bara ägnar åt oss musik tillsammans. Tre läger ingår också i läsningen.

Vem kan vara med?

Vi vänder oss till dig som skall börja i årskurs 8 till hösten (undantag kan göras). Du behöver inte vara medlem i Betlehemskyrkans Missionsförsamling för att delta.

3 Kamratstödjare

Det handlar dels om 3 personer mellan 19 och 28 år, för uppdraget som kamratstödjare – ett arbete med att stötta högstadieungdomar genom att vara en god förebild, uppmuntra, utmana, lyssna och älska. Du har möjlighet att gå en kamratstödjarutbildning och samtidigt praktisera detta på en högstadieskola i Hammarkullen. Kurstid: 20 augusti 2012- 14 juni 2013. Du arbetar i ett team och finns med i Mariakyrkan och Du kan få testa på kommunitetsliv genom kommuniteten Oikos. Team Med Uppdrag leder kursen, info och ansökan finns på www.tmu.org. Du har rätt till studiemedel och får boende ordnat i Hammarkullen.

Ungdomsledare (60-80%)

Dessutom söker vi en ungdomsledare till Mariakyrkan. Vill du utmanas av bland annat kulturkrockar och energiska barn? Kom då och jobba med oss i Mariakyrkan! Varje vecka strömmar barnen från byn till kyrkan för att träffas, leka och ha roligt tillsammans med ledarna. Vår ungdomsgrupp Chill har stor potential att växa sig stark. Du kommer att jobba nära musiker, kamratstödjare och övrig personal.

Intresserad?
Ta kontakt med Emanuel Furbacken (073-773 89 09) eller Henrik Frykberg (070-605 69 05).

Att läsa barnbiblar med genusglasögon

Vi har i de reflektioner som lett till denna text tagit avstamp i våra samlade erfarenheter av att vara förälder och pastor, teolog och genusvetare som möter barnbiblar. Dessa erfarenheter reste frå­gor kring urval, ordval, tolkning och teologi. Svåra och spännande frågor tyckte vi. Gud som haver barnen kär? och Gütersloher Erzählbibel hjälpte oss vidare i vår reflektion.

En annan fråga är hur reflektionen kring urval och teologi ser ut hos författare till barnbiblar och på förlagen som ger ut barnbiblar. När vi själva ställde oss frågan vad vi vill förmedla till barn genom att ge dem bibelns berättelser hamnade vi snabbt i frågor relate­rade till genus. Därför gjorde vi en läsning ur ett enkelt genusper­spektiv av tio av de barnbiblar som finns att tillgå idag på svenska, samt tre andra böcker för barn med motiv ur bibeln.

Vi vill gärna återge något av vad vi fann, eftersom vi tycker att det ger belysande och tydliga exempel på hur medvetenhet (eller omedvetenhet) om och reflektion kring en viss aspekt – i det här fallet genus – återspeglas i de val man gör i barnbibeltexten. Vi väl­jer här att inte ta med någon grundläggande teoretisk diskussion kring genus. Genus/jämställdhet är ett brett och etablerat forsk­ningsområde i Sverige sedan mer än 30 år och den nivå vi använ­der oss av är idag att betrakta som allmängods.

Vår utgångspunkt är att bibeln förmedlar bilder av patriarkala samhällen för länge sedan. Få kvinnor skildras som namngivna och handlande subjekt och många texter skildrar förtryck av kvin­nor som en normal ordning eller påbjuder mäns överordning och kvinnors underordning. Samtidigt kan man inte enkelt avfärda det­ta med att det tillhör en annan tid som vi nu lämnat. Förtryckande genusmönster finns också idag och återskapas ständigt. Om man väljer att inte adressera frågor om genus när man återger bibelns berättelser, kan det uppfattas som att bibeltexten legitimerar den ojämlika maktrelation mellan män och kvinnor som beskrivs.

På så sätt riskerar man att konservera och förstärka dagens ojämlik­het och orättvisor. Om man av ointresse eller omedvetenhet säl­lan eller aldrig berättar de berättelser (som faktiskt finns) där flickor och kvinnor spelar viktiga roller sänder man osunda signaler till både pojkar och flickor. Om man mer eller mindre uttalat enbart använder maskulina bilder av Gud, begränsar man barnens fan­tasi – och går miste om den potential som bibeln ger. I likhet med författarna till Gütersloher Erzählbibel utgår vi ifrån att bibelns berät­telser om motstånd, befrielse och nytt liv också gäller från förtryck och bundenhet i stelnade könsroller.

För att göra vår analys har vi tagit hjälp av Nina Edgardh Beck­man. I sin artikel »Guds tal eller vårt. Vägar bortom ett inklusivt gudstjänstspråk«¹⁰ visar hon på tre metoder för att arbeta genus­medvetet med språket kring Gud. Den första är att neutralisera språket – att undvika könsbestämningar av Gud. Problemet med denna metod är, enligt Edgardh Beckman, att den egentligen inte ifrågasätter grundmönstret med en manlig Gud. Det är också väl­digt svårt att tänka sig en personlig Gud utan att göra sig bilder av en person som är hon eller han.

Den andra metoden är den kompletterande. Här talar man om och till Gud både feminint och maskulint och både kvinnors och mäns erfarenheter får komma till uttryck. Man kallar ibland det­ta ett inkluderande språk. Också denna metod har sina problem. Dels förutsätter det här tänkandet att det finns genuint kvinnliga erfarenheter som vi måste komplettera med. Dels tenderar kvin­nor ses stå för ett särintresse som kan läggas till det »normala«. Och dels blir det i praktiken ofta så att det är till exempel moder­lighet, barmhärtighet och omsorg som det handlar om när vi skall lyfta fram kvinnorna i bibeln eller tala om Gud i feminina termer.

Edgardh Beckman presenterar så en tredje metod som hon ser kan lösa en del av problemen hos de tidigare. Hon kallar den den emancipatoriska, det vill säga den befriande metoden. Denna kan inrymma de andra metoderna, men har andra utgångspunkter. Ett befriande språk försöker varken neutralisera eller komplettera utan ifrågasätter ett system. Det ger ett fördjupat genusperspek­tiv och berättelser, ordval och bilder som går utanför det konven­tionella och överraskar.

I vår läsning sökte vi alla tre metoderna. Den neutraliserande och den kompletterande sökte vi genom att titta på vilka genus/pronomen som används om Gud samt se hur många män respektive kvinnor som var huvudpersoner i berät­telser eller omnämndes i rubriker. Man kan invända att en sådan läsning blir orättvist hård mot barnbibeln eftersom den bara åter­speglar fördelningen i bibeltexten. Vi tror ändå att en grundläggande reflektion kring genusperspektiv kan visa sig i en ambition att lyfta fram de olika gudsbilder och de berättelser om kvinnor som faktiskt finns i bibeln.

Som vi väntat omtalas Gud i de allra flesta barnbiblar på ett, som det verkar, helt oproblematiserat sätt i enbart maskulina termer. Några enstaka biblar verkar vilja undvika att könsbestämma Gud genom att sällan använda pronomen om Gud, till exempel Bibeln för de allra minsta¹¹ som enbart omtalar Gud med ordet »Gud«. Bibel för barn¹² talar ofta om »Herren« men undviker nästan konsekvent pronomen. När det ändå förekommer är det maskulint.

Mer nyfikna var vi på hur det skulle se ut med representationen av manliga respektive kvinnliga huvudpersoner i berättelserna. Ett sorgligt men ganska talande exempel är Mina första bibelberättelser¹³. Av de 30 kapitel som hämtats ur Gamla testamentet har endast ett en kvinna som huvudperson (Rut), fyra–fem berättelser har en kvinna som spelar en viktig roll. Den enda gången en kvinna nämns i en rubrik är det med orden: »Den rätta hustrun för Isak«. Av 20 namn som nämns i rubrikerna i Bibeln i berättelser och bilder är två kvinnor: »Adam och Eva« och »Maria och Gabriel«.

Även i Barnens bibel är männen i stor majoritet, men det finns ett något större urval av kvinnliga karaktärer: »Adam och Eva«, »Hagar och Ismael«, »Rahab«, »Rut«, »Elia och änkan«, »Maria får besök av en ängel«, »Jairos dotter«, »Maria Magdalena«. Det finns också exempel på mer balanserade biblar, även om de är undantag. Bi­beln för de minsta¹⁴ har med många kvinnor genom hela boken – Rut och Noomi, Ester, Maria, Kvinnan vid brunnen, kvinnan som gav allt, Marta och Maria, Lydia, Priscilla. Bibel för barn skapar (i god Lu­kasanda), där det är möjligt, berättelsepar med en kvinna och en man som huvudpersoner.

Några böcker visar tecken på en fördjupad reflektion kring genus, en emancipatorisk ansats. Värt att nämna är sättet att tala om Jesu efterföljare. Bibel för barn skriver när Jesus kallat sina tolv lärjungar: »Han hade också andra vänner som följde honom på hans vand­ringar, bland dem många kvinnor«¹⁵. Bibeln för de allra minsta använ­der ordet »vänner« istället för lärjungar – det är inte uttalat att de är män.¹⁶ Ordet »vänner« används också i berättelsen om den tom­ma graven – det är inte uttalat att de är kvinnor.¹⁷ På så sätt upphävs hierarkin, alla som följde Jesus framstår som lika viktiga.

Denna bok gör också två viktiga val i berättelsen om skapelsen. Adam och Eva skapas samtidigt och får gemensamt uppdraget från Gud att ta hand om världen, och syndafallet beskrivs kortfattat: »En dag tit­tade Gud ner från himlen. Å nej sa Gud. Människorna har förstört min fina värld. Då kom Gud att tänka på Noa …« Helt andra val gör De yngstas bibel¹⁸, som under rubriken »Medhjälparen« berättar att människan som Gud hade skapat hette Adam. När Adam efter ett tag känner sig ensam gör Gud Eva: »Eva var precis den som Adam behövde. Hon kunde hjälpa honom med allt.«

Även Min lilla bibel¹⁹ väljer bort ordet lärjungar till förmån för vänner, här framgår det också tydligt att vännerna är både kvinnor och män. Här finns också tänkvärda rubriker som ger andra per­spektiv än de som vanligtvis ges: »Barnet som kallades glädjen« (om Abram och Sara) »Mirjam och prinsessan«, »Den lilla tjänarin­nan« (om Naaman), »Fåraherdens sång«²⁰, »Den kärleksfulle pappan« (liknelsen om den förlorade sonen).

Ett befriande annorlunda perspektiv finner vi också i en bok som inte är en barnbibel: När allting var nytt²¹. Gud omtalas här bara som »någon«. Av bilderna framgår att »någon« är en skäggig liten far­bror, en inte särskilt ovanlig bild av Gud. Det ovanliga är snarare att hela skapelsen sker genom att denna farbror syr, tvättar, målar, blåser såpbubblor och planterar.

Den här överblicken är på inget sätt uttömmande eller komplett. Men den påminner om att det får konsekvenser att vara oreflek­terad kring vad man väljer att berätta och hur. Och eftersom åter­berättande alltid innebär tolkning kan skillnaden mellan genus­perspektiv eller inte, innebära skillnaden mellan att förmedla ett budskap som legitimerar förtyck och orättvisor och att förmedla budskapet om befrielse och upprättelse.

Skulle vi rekommendera någon barnbibel utifrån ett genusper­spektiv får det bli Bibeln för de allra minsta för små barn. För lite äld­re barn fungerar Bibel för barn bra när man vill ha en bok som inte förklarar och fyller ut bibeltexterna. Bibeln i berättelser och bilder är en bra berättarbibel för de stora barnen. Den kanske inte är före­dömlig ur ett genusperspektiv, men har i övrigt en teologi som vi tilltalas av. För de större barnen skulle vi dessutom förstås gärna se en svensk översättning av Gütersloher Erzählbibel.

Slutord

En jämförelse mellan de tre barnbiblarna Barnens bibel, Bibeln i berät­telser och bilder och Gütersloher Erzählbibel blir inte rättvis utifrån den här artikeln, eftersom vi återger en analys av de två första gjorda i en avhandling och låter den sistnämnda presenteras av författarna själva. Men vi tycker ändå att de redovisningar vi gjort belyser hur olika konsekvenserna kan bli beroende på vilket urval man gör när man återberättar bibeln och vilka tyngdpunkter man ger be­rättelserna. Att ge barnen berättelser är att ge med dem en otrolig skatt.

Som kristna tror vi förstås att bibelns berättelser har en all­deles speciell särställning. De berättelser man får höra som barn bär man ofta med sig, medvetet eller omedvetet, hela livet. Att det finns ett antal dilemman förknippat med det gör på inget sätt att vi ska sluta berätta. Men det borde göra oss mer intresserade av att reflektera över vad, varför och hur vi berättar. För barnens skull. Men också för att berika och fördjupa vår egen tro.

Länk till ljudfil på Immanuelskyrkans hemsida (välj Jenny Dobers och Helena Lind i fliken talare)

Noter

1. Maxwell A S, 1960.

2. de Vries, 1974.

3. Dalevi, 2007.

4. Luk 15:1–7.

5. Dalevi, 2007, s 166–167.

6. Klöpper, Schiffner, 2008.

7. Dalevi, s 288.

8. Dalevi, 2007.

9. Møllehave, 2006.

10.Edgardh Beckman, 2003.

11. Parragon Toulmin, 2007.

12. Andersson, Wernolf, Östh, 1995.

13. Dillow,, 2001.

14. Parragon Toulmin, 2007.

15. Andersson, Wernolf, Östh, 1995, s 155.

16. Parragon Toulmin, 2007, s 102–104.

17. A a, s 154–156.

18. Henley, K

19. Ayres, Wright, 2005.

20. Ps 23.

21. Garcia de Lynam, 2000.

Litteraturförteckning

Andersson, K, Wernolf, I, Östh, L, 1995: Bibel för barn. Stockholm: Verbum förlag.

Ayres, H, Wright, S A, 2005: Min lilla Bibel. Stockholm: Verbum.

Dalevi, S, 2007: Gud som haver barnen kär? Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln i berättelser och bilder. Stockholm: Verbum förlag.

Dillow, John (illustratör), 2001: Mina första bibelberät­telser. Skogås: Läsförlaget.

Edgardh Beckman, N, 2003: »Guds tal eller vårt. Vägar bortom ett inklusivt gudstjänstspråk« i Årsbok för svenskt gudstjänstliv. Malmö: Artos & Norma bokförlag.

Garcia de Lynam, A, 2000: När allting var nytt. Örebro: Bokförlaget Libris.

Henley, K, 1990: De yngstas bibel. Uppsala: EFS-förlaget.

Klöpper, D, Schiffner, K, 2008: Gütersloher Erzählbibel. Mit Bildern von Juliana Heidenreich. Gütersloh: Gütersloher Verlagshaus.

Maxwell, A S, 1960: Solglitter. Roligt och lärorikt för flickor och pojkar. Stockholm: Skandinaviska Bokförlaget.

Møllehave, J, 2006: Bibeln i berättelser och bilder. Stockholm: Verbum förlag.

Parragon Toulmin, S, 2007: Bibeln för de allra minsta. Örebro: Bokförlaget Libris.

Vries, de A, 1974: Barnens bibel. Örebro: IPC Interna­tional Publishing Company.

Toulmin, Sarah, 2001, Bibeln för de minsta. Örebro: Libris.

<<< Tillbaka till del 1

Är Bibeln barntillåten?

Hur länge kan och vill vi bygga vår välfärd på vapenexport?

Diakonias aktivistgrupp och Kristna Freds bjuder in till en kväll om vapenexport, där vi får besök av fredsaktivisten och icke vålds-utbildaren Martin Smedjeback.

Utöver det bjuds det på kvällsfika, musik, intressanta diskussioner och hur du kan påverka vapenexport. Ta chansen och missa inte denna intressanta afton om det högaktuella ämnet vapenexport! Dörrarna öppnas kl 19.00 i Betlehemskyrkan.

Varmt välkommen!

Måndagen 23 april 19.00 – 21.00

Arrangörer är Diakonias aktivistgrupp i Göteborg och Kristna Freds lokalavdelning.

Gospelworkshop

Workshop för ungdomar (typ 13-25 år) med Anna Weister-Andersson.

Anmälan senast 25 april till clara(a)betlehemskyrkan.se
Kostnad inklusive fika 100 kr, betalas på plats

Lördag 28 april 13.00-21.00

Gospelkonsert

Konsert med Anna Weister-Andersson och workshopkören.

Lördag 28 april 20.00  |  Fri entré

När man funderar över hur man kan tala om Gud med barn väcks även frågor om vad man själv tror. Barnbiblar vill vara till hjälp – men vilka bibelberättelser får vara med och vilken Gudsbild förmedlar olika biblar för barn?

Välkommen till en föreläsning med Helena Lind, litteraturvetare, och Jenny Dobers, pastor i Immanuelskyrkan i Stockholm.

Torsdag 19 april 19.00

Under rubriken Urban Spirit: World – Jazz – Poetry, framträder unga studenter från Högskolan för Scen och Musik i Betlehemskyrkans kyrkorum. Programmen är förberedda med tanke på mötet mellan det musikaliska uttrycket och kyrkorummet, med sin särskilda akustik och karaktär.

Fyra torsdagar i vår gästas vi av följande ensembler:

Torsdag 12 april 19.00  |  Maria Emig & André Nilsson

En kväll där vi får uppleva hur skådespel och musik förenas i ett samarbete mellan musikern och sångerskan Maria Emig och skådespelaren André Nilsson. Fritt improviserad musik, originalkompositioner och tolkningar av textmaterial – allt i en växelverkan sinsemellan. Den primära inspirationskällan, som också utgör konsertens ramverk, är Våren och de känslor som rör på sig vid denna tid.

Medverkande:
Maria Emig, vokal, André Nilsson, skådespel, Daniel Nordén, saxofon, Joel Fabiansson, gitarr och Elias Hällqvist, bas.

Torsdag 19 april 19.00  |  Mona and the Makers & La Orchestrita

Är du intresserad av amerikansk folkmusik med ett autentiskt uttryck, stilsamt orkestrerad med nordiska folkmusikinstrument så har du kommit helt rätt. På scenen gör vi tillsammans en resa kring, med, och slutligen genom folkmusiktraditionen.

Mona and the Makers består av: 
Mona Wallin, sång, Edith Johnsen, fiol, Stefan Bergman, elgitarr, Johannes Hällström, bas och Björn Balksten Regnér, nyckelharpa & övriga instrument.

La orchestrita sjunger och spelar om kärlek och sorg från mexikanska berg, indiska vatten, franska dansgolv och svenska ensamvargar.

La orchestrita är:
Arun Sivag, slagverk, Lovisa Risinger, fiol, Tove Brandt, kontrabas, Anki Wallgren, sång och Larisa Ljungkrona, dragspel.

Torsdag 26 april 19.00  |  Malin Wättring med band

Konsertens utgångspunkt är en dialog ur Älvsborgsbron, ett möte, som handlar om att våga eller inte våga möta verkligheten som den är. Musiken formades runt detta, Malin Wättring har skrivit och arrangerat, det kommer bjudas på originalkompositioner men även musik av Hanne Hukkelberg och James Blake.

Bandet:
Stina Koistinen, röst, Daniel Nordén, saxofon, Malin Wättring, saxofon, Robin Skarin, piano & synth, Donovan von Martens, kontrabas och William Soovik, trummor & skrammel, samt Disa Östrand, läsning.

Torsdag 3 maj 19.00  |  Karta Kompass & Jess in a Box

Med tankfulla texter och svävande melodier skapar denna kvartett stämning med strängar, stråkar och röster. Karta Kompass har med sin musik påbörjat en färd både djupare ner i sina rötter men också bort från de egna musikaliska ramarna, ut i det okända.

Karta Kompass består av:
Asad Rezazi, tar, Ylva Fahlström Myrman, sång, Emma Lagerberg, fiol och Martin Åkesson, melodigitarr.

Jess in a Box är en ultramodern musiktrio som balanserar på tre ben med fötter och tår doppade i olika pölar av intryck, tradition och inspiration. De skriver och komponerar ny musik och använder sig i framförandet av instrument som är typiska för folkmusikgengren. Musiken är nyfiken, stämningsfull och spännande. Mötet mellan det svunna och det nyfunna skapar en häftig dynamik och ett förhållningssätt som berör såväl atmosfären som musiken.

Jess in a Box är:
Aino Kurki, kantele, Johanna Lillvik, sång och Thea Åslund, fiol.